Kan jag verkligen sakna de där tjejmyset man hade förr... Då man bara satt, låg, slappade o snackade,fnissade,tjattrade en massa om allt o inget...
Ibland kan jag sakna de där gapskrattet, som ingen annan förstår än ens bästaste tjejer... De där skrattet när de inte går att sluta...då man säger att "nä nu får de vara bra" o när man så mkt som ser på varann så brister det... Man får ont i magen o tårarna sprutar...
Sånt saknar jag ibland... Verkligen...
Jag har lärt känna massa supertjejkompisar ... O jag vet att ni finns kvar men av olika orsaker så träffas vi allt för sällan... Sånt kan jag sakna... Verkligen sakna!!
Så med detta sagt eller snarare skrivet...Så vill jag att ni ska veta att jag saknar er bästaste tjejer som jag träffar allt för sällan... De gör jag verkligen.
