11 september...

...en dag som många har hemska minnen från...För mig är de en dag som vi gärna kan stryka från kalendern... Den 11 september 2002 dog min mamma!! De var en solig höstdag...Så vacker och strålande, en sån där fantastiskt höstdag. O det var den dagen min mamma drog sitt sista andetag...

Jag tänkte att det kunde inte vara möjligt! Jag tänkte att det inte kunde hända... Jag satt där, höll hennes hand  o min mamma sa till mig " Vad skönt att du kom" . Sen gick de bara några minuter o hon drog sitt sista andetag...Min mamma var borta...Så liten har jag nog aldrig kännt mig i hela mitt liv. Så liten så liten... Jag hade velat krypa upp i hennes famn och var en liten flicka igen... Känna hennes hand mot min kind igen. Men jag visste att det var över.

Den dagen känns som igår men ändå så långt bort. Min älskade mamma... Så nära i mitt minne men ändå så långt bort! Du saknas mig.
 
Om du såg mej nu Skulle du våga tro på mej? Du vet jag saknar dej
Om du såg mej nu, när jag kommit en bit på väg ingen tvekan i mitt steg.
... om du kom, om du såg, här jag...
 
Och jag glömmer aldrig det du sa, du finns kvar och jag minns dig som den mor du var
du hade alltid tid för mej och jag hade alltid tid för dej
Om du såg mej nu Skulle du våga tro på mej? Du vet jag saknar dej
Om du såg mej nu, när jag kommit en bit på väg ingen tvekan i mitt steg
...om du kom, om du såg, du försvann....
 
Som en fågel från en öde strand i min hand, alla ord jag aldrig nånsin fann
Och jag skall aldrig glömma bort, att vår tid blev så kort
Om du såg mej nu Skulle du våga tro på mej? Du vet jag saknar dej
Om du såg mej nu när jag kommit en bit på väg, ingen tvekan i mitt steg.
...om du, kom om du såg...... Om du såg mej nu....

---Marie Fredriksson---