Nu är du 15 år!
För precis 15 år sedan...
... lördagen den 29 maj.. Var de lika varmt som idag... De var i alla fall de på den plats jag var... Min då varande sambo höll på och klippa gräs o städa garage o plocka skräp på gården, han ställde i ordning inför kommande dagars målande av hus osv...Jag vandrade omkring i våndor!! Födslovåndor.... Jag hade vandrat på stan o jag hade också grävt i rabatter o ja allt man kan tänka sig för att inte tänka på vad som skulle ske de närmast timmarna. Vi hade ringt farmor o farfar o förvarnat om att hundar o Christoffer var på ingång vi skulle bara grilla hampis innan?!??
När vi väl kom i väg så var de i motsatt riktning mot BB eftersom farmor o farfar bodde åt andra hållet sen åkte vi fram o tillbaka bara för att vi glömt diverse saker... Ha ha ha..Ja gud så roliga man kan vara.
När vi väl kom i väg i rätt riktning kom vi på att vi glömt mobil o vände tillbaka igen???
Min värsa mardröm var att de skulle bli en återupprepning av min första förlossning... Då vi var på förlossningen i flera dygn innan allt var klart. Jag hade planerat denna gång, jag visste ju vad jag hade att vänta o ville absolut inte komma in för tidigt. Så jag härdade ut. Vi blev tillslut inskrivna o jag tror vi var på rummet strax före 21. Min tanke var att jag skulle se på Eurovision contest där Charlotte Perelli skulle sjunga Tusen o en natt.
Kl 21 placerade vi våra ändor i var sin fotölj men de tog bara några minuter så var jag tvungen att söka mig in på rummet för jag hade så förbaskat ont!
Jag jobbade på nån timme o helt plötsligt kom en tjej in o sa att Charlotte vunnit hela festivalen?!??!
Min kommentar var " Dom är inte riktigt klok". Sen gick de en stund till o krystvärkarna kom... Jag fattade ingenting, med Christoffer fick jag inga sådana?! Så de var en upplevelse.
Sen säger barnmorskan " Nu min vän är det dags, nästa värk så är barnet ute!!"
Va, hallå de var jag inte alls med på, de skulle ju ta åtminstone 20 -30 timmar till. Jag hade ju inte hunnit med bedövningar eller nått... "Neee ni skojar?? De har ju inte blivit överjävligt än"
Kl 02.53 söndagen den 30 maj såg Emilia världen för första gången!! Jag hade varit på förlossningen i ungefär 7 timmar (vilket kan jämföras med 32 timmar som var min första upplevelse)
Vilken morsdagspresent!!!
En av de första bilderna..
.
Mormor är blande de första som besökte oss på BB..
.
Go o gla kexchokla´..
.
Allt som ofta glad...eller arg... Humöret pendlade!
.
Ett bustroll!! Kolla hur ögonen lyyyser! Här är damen ungefär 1 år. Hon ville inte gå men krypa gick utmärkt!
.
En som lekt i öppenspisen!!
Gissningsvis i 2 års ålder... Har äntligen börjat få lite frisyr =-)
I morgon firar mitt lillhjärta sin 15-årsdag...
Oj oj oj.... Tänk vad de har gått fort!!
Denna bild är tagen i helgen...Hon har blivit en vacker dam den lilla tösen!
För exakt 19 år sedan...
...så insåg jag på riktigt att livet var skört o att vi inte var odödliga... Det var morsdag en solig härlig morsdag... Vi satt o åt tårta hos mina barns farmor o farfar...
Helt plötsligt var det som att solens strålar var iskalla!!
Den 28 maj för 19 år sedan förlorade jag flera goda vänner... En av dem var en av mina bästa vänninor...
Livet förändrades o mina ögon var lite mindre blå...
Saknar o minns... Var rädd om varandra där ute...