Är alla laddade för Blåkulla!

Har alla påskkärringar trimmat sina kvastar ??? Äntligen är det dags igen, hänger ni med???

 Hitåt ska vi!!!
Min årliga tradition är att skriva lite om Blåkulla och påskkärringar. Jag gillar att ta detta i repris... Tycker det är viktigt att vi alla håller oss informerade!!
 
I gammal folktro är Blåkulla en mystisk plats dit häxorna färdas på skärtorsdagen eller valborgsmässoafton. Exakt vad de gör där vet man inte. Men enligt de flesta historier så festar de med djävulen. Häxorna flög dit på sina kvastar eller annat redskap eller kanske på ryggen av deras husdjur. Gästabudet hölls i en praktfull gård på en plats som ofta, men långt ifrån alltid, kallades för Blåkulla. Häxorna trodde att de serverades massor av läckerheter, men det var i själva verket grodorormar och paddor.
För att skrämma iväg häxorna tände man eldar och sköt med gevär. Något som lever kvar än idag i form av valborgsmässobål/majbrasor och påsksmällare .

 
Påskkärringar bygger på folktro och kan skilja sig ganska mycket från de häxor man trodde på under 1600-talet. Det förekommer att påskkärringar har tillbehören kaffepanna, en svart katt och kvast. Flera av dessa attribut har ingen direkt koppling till den tidens häxor. 
 
Kaffedracks inte i Sverige på 1600-talet och inte heller finns svarta katter omnämnda i rättsprotokoll från den här tiden. Med hänvisning till modern skrock kan en teori vara att kaffepannan är en symbol för kittel och den svarta katten för olycka.  
 
Det är osäkert när påsktraditionen att barn klär ut sig till påskkärringar tog sin början i Sverige, men seden var spridd i västsvenska städer vid mitten av 1800-talet. Därför är de första påskkärringarna förmodligen från början av 1800-talet eller tidigare. 
Påskkärringar rapporteras mest från BohuslänDalslandVärmland och delar av Västergötland och det var främst under påskaftonskvällen som de begav sig ut för att tigga.

(null)

Nu för tiden är det i Sverige vanligt att både pojkar och flickor klär ut sig till påskkärringar vid påsk. En påskkärring är traditionellt klädd i klänningförkläde och huckle.
 
Pojkar kan alternativt klä ut sig till påskgubbar, med tidstypiska herrkläder, hatt och mustasch. Det finns även barn som i stället väljer att klä ut sig till katt eller hund. Tillsammans går barnen runt bland bostadshusen i kvarteret, ringer på, önskar glad påsk och överlämnar små tecknadepåskbrev som de själva ritat. Som tack bjuds de vanligen på godis, småpengar eller någon annan liten gåva.
Gåvorna samlas i exempelvis en korg eller kaffepanna och efter rundturen fördelas gåvorna rättvist mellan barnen. I Västsverige är påskafton den vanligaste dagen att gå påskkärring, medan det i övriga landet snarare är skärtorsdag.  Under senare tid har det blivit vanligt att barn får klä ut sig till påskkärring på förskolor
 
Jörn i Västerbottens län skänker påskkärringarna godis till de hem de besöker, i motsats till den vanliga traditionen.I västra Värmland förekommer en kombination av ovanstående; på påskafton öppnar man dörren hos sina bekanta ropande "Glad Påsk" och slänger in egenritade påskbrev med speciell vikning innehållande godis innan man avviker från platsen.
 
Blåkulla är inte en specifik kulle utan kan variera.Det kan också vara efter den öländska ön Blå Jungfrun. Förr i tiden trodde man att det förde olycka med sig att säga namnen på farliga platser. Därför tabubelade man de äkta namnen och gav platserna så kallade noa-namn. Alltså ett totalt motsatt namn till vad det var. Blåkulla är ett noa-namn som gavs till Blå Jungfrun men Blåkulla blev snart också tabubelagt på grund av alla häxhistorier.Vad det första namnet på Blå Jungfrun är vet man inte.
 
Det finns även lite andra platser i Sverige som kallas Blåkulla.
Ett bostadsområde i västra Laholm heter Blåkulla. Det heter även miljonprogramhusen i Hagalund i Solna, polishuset i Visby, en del av ett bostadsområde i Helsingborg och högsta toppen på Stora Brattön i Bohuslän.
 
.






Bara för att...

(null)

För massor med år sedan så var jag på en föreläsning, vad den i grunden  handlade om kommer jag inte ihåg, men en sak fastnade... Föreläsaren pratade bland annat om att varje person  har ett eget val. Att varje dag är ny o att varje dag väljer du vad den ska  fyllas med. 
Du kan fylla den med trötta suckar o sura miner, eller glada hejarop o leenden. 

Den egna inställningen till dagen påverkar stort om dagen blir bra eller dålig. 

Så föreläsaren sa i stället för "Ha en bra dag" 
—> "Se till att skapa dig en bra dag" 

Jag är en människa med humör, jag har ofta en bestämd åsikt o jag säger vad jag tänker o tycker. Jag kan bli arg ledsen orolig, lika fort som jag kan bli glad, sprallig o lugn. Jag har varit med om mkt jobbigt i livet, sånt som är svårt att påverka. Vissa dagar är ju bara sånna som man helst hade velat slippa. Jag har kämpat för att komma dit jag är idag.

Men nu försöker jag möta varje dag med ett 😊 Jag försöker visa världen att detta är en ny dag som ska fyllas med bra saker! 
Min inställning är att jag kan göra min dag till något bättre, möter jag mina medmänniskor med ett leende o säger något snällt så ger jag dem energi till att gå med lite lättare steg!

Var kom detta i från nu då  tänker ni nu? 
Ja det är ju så att ibland måste vi påminna oss själva. Vi alla är ansvariga för vad vi fyller vårt liv med! Positiv inställning -bra dag. Negativ inställning - dålig dag. 
Sen händer det ju saker, som vi inte kan påverka själva. Ibland blir det så kallade "dikeskörningar" Men lägg inte fokusen där! 

Se i stället till att skapa dig en bra dag - det är en god början till fortsättningen. 

Härskarteknik...

Jag har funderat mkt på begreppet härskarteknik och hur vissa personer använder detta för att uppnå sina mål. Jag har även funderat på om jag själv använder mig av det, vilket jag hoppas och tror att jag inte gör! 
 
Att använda Förminskande, förlöjligande och utfrysning av andra personer för att på något sätt vinna i en situation?! Har man verkligen vunnit då?
 
Att bli utsatt för härskarteknink är både obehagligt och destruktivt. 
Många gånger så blir man så ledsen och chockad över situationen och ofta orkar man inte göra något åt problemet även om man vet att man just nu blir felaktigt behandlad.
 
Många tror att attack eller försvar är bästa sätten att bemöta en härskarteknik - men det är fel taktik. I stället gäller det att "spegla situationen", det vill säga att lyfta fram kommentaren, gesten eller det som gjorde att man kände sig förtryckt och fråga vad personen egentligen menar. 
 
Det hemska är att man inte alltid uppfattar vad som händer. Den som är "härskare" börjar så subtilt att det blir svårt att sätta fingret på det. Man börjar ifrågasätta sig själv: Har jag gjort det jag ska, är det bra nog, kommer jag ihåg fel, är jag överkänslig, förstår jag inte skämt osv. På det sättet så försvagas den utsatta och sistuationen hinner blir långt värre innan inser att man måste göra något åt det hela. 
 
Känner DU att du på något sätt blir felbehandlad?  Ta dig en funderare. Vad är det som får dig att känna så? Hur agerade du i situationen? Det är viktigt att ta tag i sådant här så tidigt som möjligt.
 
Jag själv brukar försöka "döda" med trevlighet. "Hur menade du nu? Jag förstår inte riktigt hur du menade kan du förklara det igen?" " ... tycker du annorlunda än jag så kan du framföra det på ett ett trevligt sätt... " Alternativt att jag påtalar att jag blir förvånad över tonen som berörd person håller och att jag inte accepterar att någon talar till mig eller någon annan i den tonen. 
Blir jag ignorerad så brukar jag säga " Ursäkta XXX men hörde du att jag pratade med dig?" 
 
Ju mer erfarenhet jag har fått desto snabbare har jag blivit på att ta tag i sådant här. 
Senast idag agerade jag i en sådan situation. Jag påtalar på ett TREVLIGT sätt att jag är den som utfört något och  jag ber om ursäkt om något har blivit fel. Men jag påtalar samtidigt att jag inte accepterar den ton som personen i fråga väljer att ta upp händelsen i. Sen avslutar jag med att med detta hoppas jag att frågan är utredd!
 
Visst kan det slå fel i bland. Men jag har lärt mig att säger jag inte i från från början så blir det ofta värre! Ibland kan det uppfattas som att jag är kantig, men att vara tydlig och rak redan från början är enligt mig enklast. Då kanske man slipper missförstånd.
 
---------------------------------------------------
 
Osynliggöra - Att ägna uppmärksamheten åt mobiltelefonen, inte svara eller ge bristande respons när någon annan pratar. Andra exempel på detta är att ta åt sig äran av andras jobb
Motdrag: Den här härskartekniken kan stickas hål på genom att synliggöra det som ”härskaren” vill försöka skymma.
 
Förlöjligande -  Det som sägs förlöjligas eller förvandlas till ett skämt på talarens bekostnad. Eller så flyttar ”härskaren” fokus från vad som sägs till utseende, kläder eller sexualitet. Vidare så kan förlöjligande även uttryckas genom generaliseringar Motdrag: Ett effektivt sätt att koppla grepp på situationen är att ställa frågor till den som förlöjligar. Inledande upprepning har visat sig fungera. ”Nu kallade du mig för X, hur menar/tänkte du då?”. Att bemöta med en fråga ger den drabbade dels tid att reagera – och dels kan den få den som uttryckte sig olämpligt att tänka efter.
 
Undanhålla information - Alla får inte veta. Vissa informeras, antingen medvetet för att trycka ner, eller för att den informella ”ledarskaran” ska ha överhanden. De som inte har informationen får svårare att reagera/påverka, eller har inte möjlighet att förbereda sig tillräckligt. Vilket skapar maktobalans. Motdrag: Se över och förtydliga hur den interna kommunikationen fungerar. Får alla den information de behöver – och får de den i tid?. Här är det ledningens ansvar att goda rutiner finns. I akuta lägen kan det vara bra att begära bordläggning till dess att alla har hunnit sätta sig in i frågan det ska beslutas om.

Dubbelbestraffning - Vad du än gör duger det inte. Härskartekniken här är att leta fel och att den utsatte aldrig kan göra helt ”rätt”. Den negativa tolkningen av arbetet, beteendet eller beslutet är det som lyfts fram. Motdrag: Som drabbad ska man lyssna på sina känslor. Ta din egen bedömning av situationen på allvar och försök beskriva den i ord. Förtydliga sedan för andra vad dina prioriteringar är och varför.

Påförande av skuld och skam -  Här tillskrivs offret ansvaret för en kränkning. Det är hens fel att det blev som det blev. Tydliga exempel är att det sägs saker som: ”Du överreagerar, du har ingen humor, dig kan man inte prata med – du blir ledsen för allt”. Den här härskartekniken kan även utövas organisatoriskt, anställda upplever skam när de inte har resurser nog för att göra ett fullgott jobb. Motdrag: Distansera dig från skuldkänslorna och försök se de faktiska förhållandena. Analysera situationen och behandla den som om det var en bekant som var drabbad – vad skulle ditt råd vara då? Synliggör även vem som är ansvarig för problemet.

Tolkningsföreträde - När någon tar sig rätten att avgöra vad som räknas som ovidkommande frågor, vad som är viktigt i sammanhanget. Resultatet blir att dialogen kvävs. Motdrag: Relatera till begrepp som öppenhet, högt i tak, lyhördhet, se till andras behov, ömsesidighet…

Stereotypisering - (och sexuella trakasserier) Du reduceras i härskarens ögon till ditt kön, ditt utseende, din hårfärg. Nyanser finns inte, utan en stereotyp identitet råder. "Lilla gumman/gubben"... - nervärdera men även smickra för att få sin vilja fram. Med stereotypisering menas att personer blir fastlåsta i bestämda positioner eller roller. På strukturnivå syns det exempelvis i den rådande uppfattningen att kvinnor är bättre lämpade att vårda människor eller att utföra snabba, monotona rutinarbeten. Det kan även handla om att den enda kvinnan på kontoret "förväntas" fixa kaffe vid mötet osv. På individnivå handlar det ofta om att kvinnor tilldelas ”hemmafrurollen” trots att hon har en karriär utanför hemmet. Motdrag: Blir du kallad Lillagumman/gubben eller om nån säger: Du som är tjej/kille kan väl.... Ställ frågan: "Vad menade du egentligen?" Eller: "Ursäkta vad sa du? Menade du att på grund av att jag är...?" osv. Tala gärna om saken så att andra hör dig.  Då blir det svårare att "skoja" bort. Var tydlig med att du inte accepterar den behandlingen. 

Tillmötesgående motstånd - "Mycket snack men…" - Jag förstår vad du menar, det tål att tänkas på, det låter bra, jag ska tänka på saken - för att sen inte agera/återkomma i frågan. Motdrag: Begär att få ett datum på när du ska få återkoppling i frågan. Skicka frågan igen  i e-post format. Får du svaret muntligt skicka en e-post igen och fråga om du uppfattat rätt! På det sättet har du skriftligt på att något visst ska ske. Det är svårare att avpolletera något som finns i skriftlig form. 

Ospecificerad kritik - Att kritisera någon/något utan att svara på vad/hur/varför - Du har fel! - Varför? - Inser du inte det själv så är det lönlöst att försöka förklara/det borde du kunna lista ut själv.  Motdrag: Lätt att säga men det bästa motdraget är att "Stå på dig". Vidhåll att du inte förstår och be om förklaring. Ta med dig någon annan person och ta upp frågan igen. Ibland kan det vara värt att ta upp frågan på avdelningsmöte där andra sitter med. 

Felfinnaren - Får andra att förlora balansen genom att ständigt påtala fel och brister och påpekar varje litet misstag denne gör, och förstorar upp dem. Att ständigt känna sig påpassad är nedbrytande, och att försöka vara perfekt är extremt energikrävande, för att inte glömma omöjligt. Motdrag: Försök tänka efter - är det rimligt att aldrig få något possitivt tillbaka från denna person. Tänk i stället på att inte ta det personligt - Felfinnaren är i regel ambitiösa människor, vars ambitioner har blivit osynliga. Felfinnare är bra att ha, för de vill att det inte ska bli fel. Irriterande frågor kan ge upphov till viktiga reflektioner. Det är inte med flit klanten spiller kaffe på dina viktiga papper. Utskällning gör det bara värre.

Aktiva syndabocken - Tvinga någon att agera/ta tag i saker tex genom att själv vara passiv, alternativt delegera, för att sedan kritisera resultatet (men även ta åt sig äran när det går bra). Ofta i kombination med påförande av skam/skuld Motdrag: Försök att alltid få uppdrag skriftligen. Ha dokumentation där det tydligt framgår vem som har gjort vad. 

Snabba beslut - Beslut stressas fram ibland med inslag av “dimridåer”, dvs att viktiga aspekter döljs i stor mängd förvirrande och/eller förvanskad information. Eller med hjälp av gammal hederlig försäljningstaktik, till exempel att man får ett antal förslag presenterade för sig och ska luras att tro att man måste välja ett av dem. Motdrag: Ta ett djup andetag och räkna ner från 10. Låt dig inte stressas.Påtala att du behöver mer tid. Fråga varför det är så bråttom. Återkom med svar. 

Dubbla budskap - Säga en sak men göra en annan/signalera något annat med kroppsspråket (eller att säga att man bryr sig om någon och bara vill dennes bästa samtidigt som man misshandlar denne fysiskt och/eller psykiskt). - 

Gamla skulder - Att försöka få igenom sin vilja genom att kräva en gentjänst för något som man menar att man så generöst gått med på/gett vid ett tidigare tillfälle, utan att det fanns några (specificerade) krav på motprestation.

Vi -strategin Genom att säga "vi" istället för "jag" får man andra att förstå att de förväntas tycka likadant och följa ledaren. Eller att man står ensam och har alla emot sig/tycker fel.

Insinuera/sprida rykten - Detta kan ha pågått länge och subtilt innan man upptäcker det.  

Utbrott -  Oförutsägbara och oregelbundna (“walking om egg shells”).

Silent treatment- En form av känslomässig utpressning. 

"Det var ju bara ett skämt", tål-du-inte-skämt-metoden - Motdrag: Svara - Nej jag tål inte skämt! och gå där ifrån. 

Gaslightning - psykisk misshandel som smyger sig på, psykisk manipulation eller misshandel. Förövaren handlar på något vis – ofta drar han/hon ett kränkande skämt, eller häver ur sig en kränkande kommentar – som skapar en reaktion hos offret. Reaktionen kan vara exempelvis ilska, frustration eller sorg. Då, när offret reagerar, försöker ”gaslightern” få offret att känna sig osäkert och obekvämt med sin egen reaktion genom att bete sig som om offrets känslor är irrationella och onormala. Det klassiska exemplet på gaslighting är att flytta på saker i offrets omgivning på ett sånt sätt som man vet att offret kommer att lägga märke till, för att sedan förneka att man har något med ommöbleringen att göra och påstå att offret ”måste inbilla sig”.

 

Martyrmetoder - Din kollega eller chef försöker spela på strängar som kan skapa medlidande eller skuldkänslor, och hen vänder gärna konstruktiv kritik till att alla är emot henom.

Lögner -  talar för sig själv. Om någon använder osanningar för att få som de vill. Lyssna på magkänslan, känns det fel så är det kanske (troligen) också det, bolla det med någon annan utomstående, och be om ett ”oskyldigt” förtydligande. Använd Jag-budskap, “Jag kände/upplevde”...I detta sammanhang sker det ofta att den som använder  sig av härskarteknik  försöker lägger över skulden/ansvaret på den andre om "härskaren" blir "påkommen", och till exempel säger "Vad känslig du är", "Men jag skojar ju bara", "Att du tror något sådant om mig", "Du missförstår (alltid)"... varför man allra helst bara helt enkelt bör fråga - “Hur/vad menar du?”